Tryggens

 

Båtsmansroten 115 Trygg i Mo

 

åtsmansroten 115 Trygg är en av tre rotar i Junsele. De andra är 114 Grön och 116 Compass.Det var bönderna i Mo, samt någon eller några i Krånge, Eden och Lillegård som skulle hålla båtsman i roten 115 Trygg.
Roten tillhörde: 2:dra Norrlands båtsmanskompani 1:sta del. Enligt uppgift ska torpet härröra från 1690-talet, men torde knappast ha legat på samma ställe, i en del fall bodde nog Tryggarna i de andra byarna som hade ansvaret för roten.I hembygdsgårdens arkiv finns en hel del att läsa om hur båtsmännen utrustades under åren lopp, och på biblioteket i Junsele kan man ta del av Olof G. Strömbergs sammanställning om båtsmännen i Junsele.
Om den siste båtsmannen Viktor Valfrid Trygg finns en hel del att läsa.

Tryggens torp

 

 

BÅTSMANS-KONTRAKT

 

”Jag underskrefne arbetaren Wiktor Walffid Lindblad från Åsele socken, med fri-vilja och moget betänkande, åtager migKronobåtsmanstjensten uti Roten N:o 115 Trygg af 2:a Norrlands 1:a Kompani; vilken rote är delägen i Junsele socken af Vester-Norrlands län på det vilkor som här följer:Båtsmannen ska erhålla en städsel af 50 Riksd. som af Rotehållarne genast skal betala så snart Båtsmannen blir inskrifen och Kongl. Maj:st och Kronans tjenst antagen.
2:dra skal Båtsmannen erhålla ett torp uti Mo by enl. nu å marken anvisat ställe söder om byn.
1 Tundland uppodlad åker och 3 Tundland odlingsland samt 40 kapland slott å över ön samt af Edens by till slott 18 kapland i Odsmyrröjningen. Och af Krånge rotehållare 6 kapland i Osviken vid Betarsjön. Tillsammans 6 Tundland.””Ofvan-nämnda Torplägenhet bör af rotehållare inhägnas men af Båtsmannen underhållas, men af rotehållarne brukas och förses med nödiga åbyggnader inom 2:ne år räknadt från den 1:a Maj nästkommande vår under vilken tid Båtsmannen till ersättning för torpet skall erhålla 25 Riksd. Riksm. för wade år under ofvannämnda tid.
Wid Båtsmansutfordringen erhåller han nödig plöjning vid såningstiden samt wedbrand i aftagen skog och mulbete för de Kreatur som födas på torpet.
3:je Skal Båtsmannen erhålla det wanliga hemkallet bestående af 12 kubikfot 6 Kannor Korn, 20 skålpund smör, 20 skålpund Kjött 4 Riksd. Riksm. i årpengar.
Samt widare Klädespersedlar som af Rotehållarne böra erläggas wid tjensteutrustningen, om Båtsmannen på ovanstående Wilkor troget och beskedligt tjena Kongl. Maj:st och Krona samt af Roten uti Tjuge års tid.
Så skall han och hans då warande Hustru ega Rättighet att bebo torpet ideras återstående Lifstid doch förbinder han sig stå i tjensten så länge han anses dertill duglig.”
”Med förestående Contragt förklara wi oss å ömse sidor nögda och förbinder oss att troget uppfylla det Samma.
Junsele och Mo den 18 November 1865.”
      

Så här lyder en inryckningsorder från år 1871:

KUNGÖRELSE

 

”Med anledning af wederbörlig order den 15:de dennes samt med åberopande af förut meddelad underrättelse angående Kronobåtsmännens blifvande årstjenst i Stockholm har jag härmed skolat förständiga samteliga rotehållare inom Junsele socken att söndagen den 1:a instundande october kl 6 fm inställa sine båtsmän wid Djupö lastageplats i Sollefteå varifrån båtsmännen kl. 7 fm med ångaren Fänrik Stål skola afgå till Hernösand och derifrån samma dag kl. 5 med ångaren Hernösand 11 till Stockholm. Båtsmännen skola vis afresan wara försedde med behörige klädnadspersedlar.
Resele Länsmanskontor den 18 september 1871.
 Wiktor Valfrid Lindblad sökte och fick avsked från sitt uppdrag den 20 november 1897. Efter Tryggens begärda avsked tillsattes ingen ny båtsman och systemet med indelt soldat upphörde 1901.”Tryggen” som han allmänt kallades här i Mo var en både klok och aktad man. Här i Mo myntades uttrycket, när någon, och då speciellt barn, blev för frågvisa: ”fråga Tryggen han vet”.
Genom sina resor ute i världen, i 32 år var han ju båtsman så det blev många resor mellan Junsele och Stockholm och det är klart att han hade med sig nymodigheter som ingen här hade en aning om.
Efter Tryggens död den 4 mars 1931, bodde änkan, Chatarina Maria Falkensson eller Tryggmor som hon vanligtvis kallades här i Mo, i sin stuga som var hennes, för i kontraktet med rotehållarna övergick ägandet av till Tryggen och Tryggmor efter 20 års tjänstgöring.

C. Westerlund”

Comments are closed.