{"id":167,"date":"2011-02-24T14:17:53","date_gmt":"2011-02-24T13:17:53","guid":{"rendered":"http:\/\/mo.junselebyar.se\/?page_id=167"},"modified":"2011-04-02T14:12:39","modified_gmt":"2011-04-02T13:12:39","slug":"gastgiveri","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/mo.junselebyar.se\/?page_id=167","title":{"rendered":"G\u00e4stgiveri"},"content":{"rendered":"
\n
\u00c4nnu lite mer om Historien och Mo by …<\/div>\n

\u00a0<\/p>\n\n\n\n\n\n\n\n\n
\n
G\u00e4stgiveri<\/strong><\/div>\n<\/td>\n<\/tr>\n
\u00a0\"\"\u00a0byn fanns \u00e4ven ett g\u00e4stgiveri med anor fr\u00e5n 1600-talets b\u00f6rjan. G\u00e4stgivarg\u00e5rden var byns st\u00f6rsta g\u00e5rd. Rymlig med varmbonade rum i b\u00e5de nedre och \u00f6vre v\u00e5ningen samt med en f\u00f6rstukvist som f\u00f6rde tanken p\u00e5 ett herremanshus. Tv\u00e5 skorstenar med fyra \u00f6ppna spisar och tre kakelugnar s\u00f6rjde f\u00f6r v\u00e4rmen n\u00e4r kyla och ruskv\u00e4der satte in. Den var uppf\u00f6rd 1814 av Elias Eliasson medan de tv\u00e5 \u00f6vriga byggnaderna j\u00e4mte uthusen var uppf\u00f6rda av Elias far g\u00e4stgivaren Elias Grelsson 1769. I samband med skiftesdelningen flyttas alla husen. Den pampiga stenk\u00e4llaren plockades s\u00f6nder, flyttades och \u00e5teruppbygdes p\u00e5 M\u00e4rg\u00e5rd.Allt detta arbete kostade givetvis mycket pengar. Bykassan bidrog med 1000 riksdaler men det f\u00f6rslog inte. Elias m\u00e5ste s\u00e4lja bort st\u00f6rre delen av hemmanets skog. Ja s\u00e5 mycket att han anm\u00e4ldes f\u00f6r skogssk\u00f6vling. Ett dokument d\u00e4rom s\u00e4ger att – ” Knappt fanns skog f\u00f6r husbygge p\u00e5 g\u00e4stgivarens mark n\u00e4rmast byn. ”<\/em> I detta sv\u00e5ra l\u00e4ge fattade han ett desperat beslut. Han utlyste hemmanet p\u00e5 offentlig auktion. F\u00f6rs\u00e4ljningen tog nio timmar enligt ett protokolll och n\u00e4r p\u00e5 kv\u00e4llen klubban till sist f\u00f6ll f\u00f6r h\u00f6gsta bud, 3000 riksdaler, var Per Johansson fr\u00e5n Frans\u00e5sen \u00e4gare till M\u00e4rg\u00e5rdshemmanet. Elias med hustrun Helena hade vid \u00f6verl\u00e5telsen av \u00e4gostyckningen till Nils Nilsson f\u00f6rbeh\u00e5llit f\u00f6r \u00e5terst\u00e5ende livstid bostad och f\u00f6dor\u00e5d i naturprodukter.Sedan Nils bosatt sig p\u00e5 M\u00e4rrg\u00e5rd hyste han en f\u00f6rhoppning om att f\u00e5 \u00f6vertaga socknens g\u00e4stgiveri men d\u00e4rav blev intet. Han lyckades inte f\u00e5 de rekommendationer som erfodrades. Han var till sin l\u00e4ggning alltf\u00f6r v\u00e5rdsl\u00f6s och obest\u00e4ndig. Men en skjutsstation fick han h\u00e5lla s\u00e5 l\u00e4nge han levde.<\/td>\n<\/tr>\n
\n
M\u00e4rrg\u00e5rd\"\"<\/div>\n<\/td>\n<\/tr>\n
\u00a0<\/td>\n<\/tr>\n
\u00a0<\/td>\n<\/tr>\n
\"\"\u00a0tt av de sju ursprungliga hemmanen. M\u00e5nga historier handlar om Karl-Fredrik Molin som tillsammans med sin mor, Mor Greta, drev g\u00e4sgiveri d\u00e4r sedan Elias Eliasson flyttat gamla g\u00e4stgivareg\u00e5rden till M\u00e4rrg\u00e5rd i samband med lagskiftesdelningen.Gofarn i Mo, s\u00e5 kallades Karl-Fredrik f\u00f6r han st\u00e4llde ofta upp som fadder eller dopvittne i Junsele. Historierna om honom \u00e4r m\u00e5nga och lustiga, f\u00f6r han var slagf\u00e4rdig i mun och hade dr\u00e4pande svar att komma med n\u00e4r man skulle f\u00f6rmana honom eller vara spydig. Karl-fredrik f\u00f6ddes 1838 och blev i vid unga \u00e5r Mo bys m\u00e4ktigaste man. Nu brydde han sig inte mycket om detta, f\u00f6r en av hans intressen var att konsumera l\u00e4skande \u00f6l.
\nKarl-Fredrik ramlade en g\u00e5ng ned fr\u00e5n kornj\u00e4ssjan, han var v\u00e4l som vanligt inte riktigt nykter s\u00e5 han f\u00f6ll ned och slog huvudet i backen. N\u00e4r prosten Blix tr\u00e4ffade honom sedan han kryat p\u00e5 sig skulle han tillr\u00e4ttavisa honom och tyckte han frestade Gud f\u00f6r mycket n\u00e4r han kl\u00e4ttrade i kornh\u00e4ssjan d\u00e5 han inte var nykter, d\u00e5 svarade Karl-Fredrik: ”N\u00e4 int freste j\u00e4g gud, n\u00e4 d\u00e4 va h\u00e4nr\u00e4n som glatt”<\/em>.Han hade varit till Junselevallen med en g\u00e4stgivarskjuts och \u00e5kte d\u00e5 med h\u00e4st och sl\u00e4de p\u00e5 Betarsj\u00f6ns is. Men n\u00e4r han styrkt av starka drycker skulle tillbacka k\u00f6rde han s\u00f6nder sl\u00e4den som gick i sm\u00e5bitar. Nu var Karl-Fredrik inte den som gick bet utan han tog av sig vargskinnsp\u00e4lsen, kn\u00f6t fast den i skaklarna, lade sig p\u00e5 p\u00e4lsen och tog sig p\u00e5 detta s\u00e4tt till Kr\u00e5nge.Karl-Fredriks bortg\u00e5ng blev mycket tragisk, han drunknade p\u00e5 midsommarafton 1903. Han hade varit hos n\u00e5gra v\u00e4nner i Kr\u00e5nge, han tog sin b\u00e5t och skulle ro hem till Mo. Men n\u00e4r han kom f\u00f6rbi \u00f6n gick han iland f\u00f6r att plocka midsommarpry. D\u00e5 han klev i b\u00e5ten h\u00e4nde det olyckliga att han f\u00f6ll i vattnet och drunknade. Nu blev det stor uppst\u00e5ndelse i byn, gufarn har drunknat, han kallades ju allm\u00e4nt s\u00e5.<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

\u00c4nnu lite mer om Historien och Mo by … \u00a0 G\u00e4stgiveri \u00a0\u00a0byn fanns \u00e4ven ett g\u00e4stgiveri med anor fr\u00e5n 1600-talets b\u00f6rjan. G\u00e4stgivarg\u00e5rden var byns st\u00f6rsta g\u00e5rd. Rymlig med varmbonade rum i b\u00e5de nedre och \u00f6vre v\u00e5ningen samt med en f\u00f6rstukvist som f\u00f6rde tanken p\u00e5 ett herremanshus. Tv\u00e5 skorstenar med fyra \u00f6ppna spisar och tre kakelugnar … <\/p>\n

Forts\u00e4tt l\u00e4sa \u201dG\u00e4stgiveri\u201d<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":0,"parent":15,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","template":"onecolumn-page.php","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-167","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/mo.junselebyar.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/167","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/mo.junselebyar.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/mo.junselebyar.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/mo.junselebyar.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/mo.junselebyar.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=167"}],"version-history":[{"count":10,"href":"https:\/\/mo.junselebyar.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/167\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":284,"href":"https:\/\/mo.junselebyar.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/167\/revisions\/284"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/mo.junselebyar.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/15"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/mo.junselebyar.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=167"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}